Stad

Benjamin lät sin blick stanna på Terrence efter det att han börjat prata. Slet inte blicken för en sekund. Hans humörsvängningar var extremt sväva och det oroade honom. Han lät så sorgsen, så förstörd. Undra vad han varit med om, vad som rubbade honom så drastiskt när han sjönk ner i sina tankar. Det gick inte att ignorera, inte för Benjamin. Efter det att Terrence stått ut med honom när han bröt ner hade han känt att han var skyldig mannen att ge tillbaka. Och det tycktes behöva nu. Att döma på hur instabil han såg ut att vara när han reste sig såg han ut att behöva lätta på hjärtat.

"I'll be back soon, I'm just gonna... Go, eh... See how he's doing" han ursäktade sig snabbt, gav de två som satt kvar ett sista leende innan han svepte i det sista av sin dricka. Rörde sig sedan efter Terrence, hann in till badrummet innan han hann gömma sig i något av båsen. Grep utan ett ord tag i hans handled, tvingade honom att stanna.
"Terrence?" Han försökte finna den andres blodsprängda blick. Försökte få kontakt med honom. Hade vänt sig helt mot den skakiga Terrence och blockerade hans väg.
"Remember how you told me not to hold it in? Not to drown?" Han la en hand under Terrence haka, höll om hans käke för att inte låta honom se bort och ignorera honom.
"Please, it's your turn to talk"

Terrence hade inte varit beredd på att bli stoppad och han såg trött upp på Benjamin.
"Please I need to pee..." sa han med gnällig röst och försökte dra sig loss ur den andres grepp. Det kanske var en ursäkt som tjänaren inte skulle ta emot men han hoppades att den var tillräcklig.

Han vände sig bort men blev snart uppfångad av en hand. Förvirrat mötte han Benjis blick och skakade på huvudet. Han var smickrad av den andres försök med skrattade bara bort det.
"Not like this Benji", sa han och pekade på sina ögon som han visste var blodsprängda, borta. Att Benjamin visade att han brydde sig var uppskattat men Terrence pratade sällan. Han gillade mer att lyssna, det var hans terapi. Han trodde bara att folk blev obekväma av hans ord och om han kunde hålla de för sig själv tänkte han göra det, även om det var väldigt hypokritiskt av honom.

Terrences blick flackade mellan Benjamins ögon och resten av hans ansikte. Han backade bak lite mot väggen och såg sig nervöst omkring. Det var mycket folk i närheten och de uppskattade inte direkt närheten mellan män på det här sättet. Paranoian slog till och det kändes som om alla i hela baren stirrade på dem. Som om deras blickar skar i hans hud, lämnade ärr.
"Just let me drink, I'll be fine", sa han sluddrigt och lade en hand på Benjis nacke. Den var varm mot hans svala hand. Även om Terrence kände sig varm så var hans kropp kall, som om ångesten kröp sig in under hans hud med sina kalla kårar.

Han vände bort blicken från människorna runt omkring sig och fäste den på Benjamin igen. Han hade inte lagt märkte till hans vackra ansikte förut, inte på det här sättet. Kärlek var ett ömtåligt koncept och han trodde inte riktigt på "the heat of the moment" utan att två människor måste ha ett starkt band innan de ens kysser varann. Livet var aldrig som en Shakespeare.

Terrences tillfälliga arm omkring hans axel fick honom att flina lite, just där och då kändes det som att deras olikheter var som bortblåsta och att Dmity istället trivdes i hans sällskap. Han satt och drack i tystnad från sin öl och såg bara upp lite försiktigt när Benjamin dök upp. Han skulle ljuga om han sagt att han inte blev förvånad, men han hade såklart inget emot det. Han hälsade dock inte på pojken, gav honom inte ens någon blick för att få honom att förstå att ryssen sett honom. Dmitry kände sig fortfarande lite taskig för vad han gjort, speciellt när han sett hur förkrossad Benji varit enda sen dess. Något var fel och Dmitry hade bidragit, något han skämdes för.

Han öppnade inte munnen förens Benjamin lämnat bordet igen, då gled han istället i till Ellis med ett litet leende. Alldeles nyss hade han suttit med blicken rakt ut i ingenting och bara tänkt. Eftersom han inte varit en del av samtalet hade tankarna tillbaka. Tankarna på hans familj och om han skulle få se dem igen när han dog. Han hade säkert sett ganska tom ut, något han nog var också.

"Don't you dare taking my drink" svarade han och lyfte upp glaset med whiskey som fortfarande var fullt. Dmitry började minst sagt känna sig lullig men det stoppade honom inte från att ta några rejäla klunkar av den starka drycken. De mörka molnen vilade fortfarande över honom, och säkert alla andra i den här lokalen. Dmitry hade aldrig fått se Terrence så pass nedstämd tidigare så han kastade med jämna mellanrum blickar bort mot toan i väntan på att han skulle komma tillbaka. Han visste dock inte säkert varför han tyckte det var trist att Terrence lämnat bordet, kanske var det för att han nu var hög alldeles ensam. Eller så var det de där känslorna om att han behövde ta tillvara på nuet, att trots om Terrence var han fiende så behövde Dmitry spendera så mycket tid han kunde med honom innan någon av dem fick en kula i pannan.

"Why did they leave? And I don't understand a fucking word of what he says" mumlade Dmitry, och det där sista var sant. När Terrence talat alldeles nyss hade Dmitry inte förstått särskilt mycket, han var inte alls bekant med slangorden han använde. Och att han inte kunnat förstå samtalet var också en av anledningarna till varför han inte varit en del av det.

"No, I'm not okay but I guess it won't get better either" svamlade han och tippade huvudet lite på sned medan han studerade Ellis. Tillslut lät han blicken möta den andres då han insåg att Ellis verkade vilja det. Han drunknade genast i de blåa ögonen som var om möjligt ännu vackrare efter lite droger och alkohol. Båset de satt i gav dem trots allt någon sorts avskildhet och Dmitry gissade att folks största problem just nu inte var att två män råkade sitta lite för nära varandra. Han lyfte ena handen och lät två fingertoppar stryka längst med Ellis kindben upp till hans vänstra öga där han lät dem stanna precis under, hade fortfarande tillräckligt mycket vett att han inte stack in dem i Ellis ögon.

"Damn, they're like an ocean" mumlade han och förstod kanske inte själv att han sagt det där högt, dock brydde han sig inte särskilt mycket.

_Jacobs POW_

Mannens affär låg precis intill puben(något Dmitry såklart inte tänkt på) så när kvällen började närma sig stängda han igen och slank in där istället. Hans kunder hade informerat honom om vad som hänt och precis som de flesta tyckte han att han behövde ett glas. Han hade en familj att gå hem till egentligen, men han hade det ganska struligt där med så för att fly från problemen kunde han lika gärna ta ett glas.

Jacob satte sig vid baren och beställde in en öl. Först när han druckit upp halva fick han syn på Dmitry och hans sällskap, i en lite väl närgången ställning. Han rynkade pannan och studerade dem under tystnad medan svartsjukan och ilskan byggdes upp inom honom. Han försökte dock att hålla sig lugn en stund till, det var nämligen inte särskilt smart att ge sig in i ett bråk med en man för att få en annan man. Plus att han såklart hoppades att han sett fel och att Dmitry bara satt och plockade hårstrån av den andre eller något.

Dmitry skrattade till lite lågt och släppte tillslut hans ansikte för att istället lyckas haka fast handen i Ellis, fläta ihop deras fingrar och sen lägga ner händerna mellan dem som ett skydd för alla blickar.

"I never exaggerate, my friend" svarade han med en lugn blick, slappnade av lite i hans närhet och hade de inte varit i en lokal full av berusade män hade han nog gjort mer än bara titta på honom. Att hålla hans hand var en ganska riskabel sak, men så fort den tanken kom så påminde han sig om att leva i nuet.

"You're gourgeus" lade han till i slutet på det han nyss sagt. Han sträckte sig efter glaset med whisky igen med den lediga handen. Ganska snart var allt drickbart borta och Dmitry lutade sig nöjt tillbaka. Han skulle antagligen inte må så bra nästa dag, men vad spelade det för roll?

Tydligen så hade dock de sammanflätande händerna inte undgått alla blickar för ganska snart stod en man intill dem, Jacob. Han sjönk ner på den plats där Terrence suttit nyss och lutade sig fram över Dmitry för att komma närmare Ellis.

"And what the fuck do you think you're doing with Dmitry?" viskade han, eller snarare väste. När Dmitry insåg vem det var som satt hos dem lösgjorde han snabbt sin hand från Ellis, lite nervöst.

"Jacob..! How are you?" sade Dmitry och klistrade på ett leende, han ville definitivt inte ha några konflikter. Och eftersom Jacob viskat ville han nog inte ha det heller, det skulle inte vara bra för hans affär och ägaren blev stämplad som homosexuell.