|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 16:17:51 GMT
Ellis rynkade pannan lite men skrattade hjärtligt åt Dmitry's skämt. Han kunde se lite av sin spegelbild i floden, men knappt. Dock kunde han föreställa sig lite hur han sett ut, han hade inte precis haft tillfälle att tvätta av sig ordentligt på ett tag. Även om det sved lite i såren så var det uppfriskande på samma gång.
"Who else would I be?" frågade han och log snett, började spontant att tänka på sin yngre bror han inte sett på år. Dock hade de inte varit särskilt lika. Ellis var brunett medan Christopher, hans bror hade haft väldigt ljust, blont hår. Det enda dem hade lika, var nog deras blå ögon. När Dmitry började tala, vände han blicken dit och nickade kort, förberedde sig för smärtan som väntade. Skorna var lätta att ta av men när det sen kom till byxorna, fick han kämpa lite medan svetten lackade. När han såg hur blåslagna och smutsiga hans ben var, bet han sig hårt i läppen. Såret från skottet såg relativt färskt ut, vilket kanske var bra.
"Huh? No!" Lite förskräckt tittade han från kniven till Dmitry och höll skyddande upp händerna framför sig. "It probably went clean through... No need for... that."
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 16:30:16 GMT
Dmitry ryckte till när Ellis tog så mycket försvar, han frustade till av skratt och ryckte på axlarna och la undan kniven.
"If you say so" mumlade han roat och lät blicken glida över benet. Det såg inte alldeles för hemskt ut, så fick de bara hem Ellis i tid kanske han inte skulle behöva förlora det. Han hjälpte tillslut Ellis upp och ut en bit i ån, som knappast var särskilt djup.
"Sit down here and I'll wash you off" förklarade han och pekade ner mot botten under dem. Det va lite vingligt att stå på så han såg hela tiden till att Ellis inte föll och när han väl skulle sitta ner i vattnet hjälpte han honom ner igen. Dmitry tänkte inte ge honom något annat val än att ryssen själv tvättade av honom.
"Tell me if it hurts to much" mumlade han och använde sina händer för att skopa upp vatten på Ellis rygg och med försiktiga händer börja gnugga bort smutsen och torkat blod. Det kändes bra att se hans hud bli så ren bara av några droppar, såren såg inte lika hemska ut när de blev tvättade. Dmitry hade inget att direkt rengöra med, typ tvål, så han använde helt enkelt bara sina händer och vattnet. Vissa saker var lite svåra att gnugga bort så tillslut drog han av sig sitt egna linne och doppade det i vattnet, använde det för att skubba istället. Linnet var det minst nödvändiga han hade på sin kropp, det höll honom inte direkt varm, och det var mycket viktigare att få Ellis sår rena så han tvekade inte en sekund på att offra den.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 21:43:17 GMT
Ellis kände hur hjärtat bultade, alldeles förskräckt vid Dmitry's förslag, även om det förmodligen var det bästa. Dock visste han inte om kulan faktiskt gått rakt genom eller om den faktiskt satt kvar i benet, han hoppades på det första. Han hade lärt sig av avsky knivar då tyskarna använt dem på ett väldigt otrevligt sätt mot honom.
När han väl kände på vattnet ville Ellis gärna sprattla upp igen då det var iskallt. Till en början stretade han emot men insåg snabbt att han inte hade styrkan till det så han fick helt enkelt bara bita ihop. När Dmitry bad honom sätta sig ned, tittade han vädjande på honom.
"But it's really cold," gnällde han men antog han inte hade så mycket av ett val egentligen. Snabbt slog han sig ned för att få det överstökat, frustade av kylan och spände sig. Han började nästan direkt frysa och smärtan ovanpå det var i princip outhärdlig vid det laget.
"O-okay." Han bet ihop hårt, grimaserade i samband med det kalla vattnet som brändes i alla sår. Det gjorde väldigt ont men han var stryktålig, det hade han bevisat nu, efter dem helvetiska veckorna. Samtidigt som Dmitry hjälpte honom tvätta ryggen, fokuserade han själv med att tvätta ur skottsåret. Som han befarat så var skottet fortfarande kvar i benet, vilket han skulle tvingas få ut senare. Dock såg han till att rengöra det så mycket som möjligt, även om han höll på att svimma på kuppen.
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 21:57:07 GMT
Dmitry märkte hur kall Ellis blev, men han visste också att det var för hans eget bästa och han skulle se till att värma upp honom igen efteråt. Han sjönk ner på huk bakom Ellis när ryggen och nacken var tvättad, sen slingrade han sina armar omkring honom och började tvätta hans framsida. På så sätt lyckades han dela med sig lite av sin egna värme samtidigt som han tvättade, men han fick också en ursäkt att känna hud mot hud eftersom han själv inte hade något på överkroppen heller.
"Just think of a warmer place, alright? Think about your bed at home with new, clean sheets and the reason that you're tierd is because you've just had a really long day" mumlade han med en lugn röst medan han lutade huvudet fram över Ellis axel för att kunna se vart han skulle tvätta med sina händer och sitt linne. När han kom till bröstet och revbenen var han extra försiktig, det var definitivt den delen som såg ut att fått ha tagit flest smällar.
"I'm so glad that you're alive... I thought you'd die while hating me" suckade han med blicken fäst på Ellis bröst.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 22:27:09 GMT
Ellis rös till lite av den andres beröring, inte på ett negativt sätt men på ett lite ovant sätt. Senast någon hjälpt honom tvätta sig var väl över 17 år sedan, därför kändes det annorlunda och konstigt. Han grimaserade lätt när det gjorde ont men sa ingenting, han tålde det.
"Home," mumlade han, smakade lite på ordet. Han visste inte riktigt vad han kunde kalla hem. Var det Edworth Manor eller var det deras lilla lägenhet tillbaka i Southampton? Det spelade däremot ingen roll för han kände sig inte ett dugg varmare oavsett hur mycket han fantiserade om det. Det han skulle sakna mer än en varm säng var en varm kopp te. Han hade inte fått chansen till det på länge.
När Dmitry rörde vid hans revben ryckte han till, smärtan hade slagit till så plötsligt och så intensiv men han bet ihop. Det den andra sa fick honom och le lite svagt.
"I could never hate you, Dmitry," sa han och log mot honom över sin axel, mötte hans blick med sin egen som var fylld med kärlek när han tittade på sin älskade ryss. "Of course I was angry and disappointed but no matter what you do to me, I wouldn't be able to hate you." Han tittade ned i vattnet framför sig, huttrade lite. Ellis kunde hata många saker. Våld, konflikter, högljudda miljöer... men inte Dmitry, aldrig Dmitry. Inte ens om han skulle vara en kombination av allt han hatade.
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 22:39:31 GMT
Dmitry log svagt vid Ellis ord, visste inte riktigt om han kunde tro på det men eftersom han inte ville bli hatad så släppte han det utan att klaga. Istället mötte han Ellis blick, blev genast säker på att han talade sanning när han kunde se kärleken lysa igenom. Fan, det kändes faktiskt helt fantastiskt att få vara där mitt ute i ingenstans med honom och kunna göra vad han ville utan att gömma sig. Visst, Terrence och Benjamin satt en bit bort men de hade ju inte direkt något att säga till om eftersom de hade en liknande relation - de hade iallafall haft det senast Dmitry sett dem ihop.
Dmitry lyfte sin hand och lade två fingrar under Ellis haka, lyfte upp hans ansikte igen innan han lutade sig fram en aning för att kunna komma åt hans läppar. Med slutna ögon placerade han en öm kyss på den andres spruckna läppar, hade definitivt saknat dem tiden de tvingats vara ifrån varandra.
"I promise I won't do something like that again" viskade han och syftade på att ha någon annan bakom Ellis rygg, vara "otrogen" om det nu gick att kalla det så. Ellis var den enda han hade ögon för nu, och Terrence hade ingen chans längre att få komma nära Dmitry på något sätt.
Tillslut tyckte han att Ellis var så ren han kunde bli så han lyfte långsamt upp honom i sin varma famn igen och bar honom ur vattnet. Han lade jackan över den andres axlar igen innan han ännu en gång placerade dem båda jämte varandra på marken.
"Now let me see your leg" bad han då han också insett att kulan inte gått rakt igenom.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 22:52:40 GMT
En rodnad spred sig snabbt över Ellis bleka kinder och lite nervöst slöt han ögonen, kände hur pulsen ökade. Av en god anledning denna gången åtminstone. Lite generat tittade han bort efteråt och log försiktigt. Han förstod inte själv varför han blivit så generad, förmodligen berodde det på att han satt nästan helt naken. Eller för att dem inte haft möjlighet till det på väldigt länge. Det var alldeles för mycket som kommit i vägen men han visste säkert att han hade saknat det mer än mycket annat.
"You better," mumlade han och log lite lurigt mot honom. Även om det kanske fortfarande var ett känsligt ämne, ville han gärna skämta bort det lite. Det var mer eller mindre hans försvarsmekanism. Om han tänkte för mycket på det, skulle han gå under.
När han var uppe ur vattnet igen, kramade han om sig själv och huttrade, skakade lite av kylan. Dock började solen stiga så det blev varmare. Håret som börjat torka blev lite lockigt i topparna, vilket fick honom att se lite löjlig ut. Dock plattades det alltid till av sig själv efter en viss tid.
"Okay, get it out." Han tittade först på sitt ben och sedan på Dmitry medan han bet sig nervöst i läppen. Det skulle göra ont, fruktansvärt ont. Men det behövdes göra, hur ogärna han än utsatte sig för smärta igen. "Just give me something to bite onto."
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 23:04:16 GMT
Dmitry drog fram sin kniv igen men när Ellis sa att han ville ha något att bita i stannade ryssen upp och såg sig om. Han visste inte riktigt vad som fanns men det slutade helt enkelt med att han gick bort till sin väska igen och rotade lite. Han hade ju använt i stort sett hela sitt ombyte, det enda han inte bytt var strumpor så han plockade fram dem och gick tillbaka.
"They're clean" lovade han, även om det inte var deras största problem just nu. Han gav dem till Ellis och sjönk sen ner vid mannens ben. Kulan satt tyvärr ganska långt in och skulle inte bli lika lätt att ta ut som kulorna i Dmitrys arm. Han var inte särskilt äckelmagad och visste att det behövde göras så han tog ett djupt andetag och lät den lilla kniven ta sig in i såret som Ellis hade. Att ta ut kulan med något annat fanns inte ens på kartan, kniven var det bästa alternativet. De hade inga pincetter direkt och det funkade ju knappast att använda någon liten pinne. Kniven var det renaste och hårdaste de hade, enda minuset var såklart att den var vass så den skar sin väg in. Men det var ju inte heller någon kökskniv så Dmitry tänkte inte att den skulle göra alldeles för mycket skada, det var ju viktigt att Ellis förlorade så lite blod som möjligt nu när han var så svag.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 23:17:48 GMT
Även i stunder där smärtan var outhärdlig så lyckades Ellis hålla sig lugn, hålla sig stilla. Han darrade lite, men det var oundvikligt i hans tillstånd. Svetten lackade och han bet hårt i en pinne han hittat, tänkte inte ha dem strumporna ens i närheten av sin mun. Medan det vassa bladet rotade omkring i hans ben, tittade han bort medan han andades tungt och häftigt, gav ifrån sig plågande läten i processen.
"Christ almighty it hurts so much," kved han och spottade ut pinnen, nöjde sig genom att bita tänderna hårt i varandra istället. Eftersom kulan varit där ett tag, var den förmodligen svårare att få ut än om man tagit ut den direkt. Därför tog det ett tag och Ellis kunde nästan räkna alla gångerna som han nästan svimmat.
När den till slut var ute lade han sig ned i gräset, andades högt medan han torkade tårarna som börjat rinna långt innan operationen ens hunnit starta. Han sneglade mot Dmitry, försökte le men det blev mer en miserabel grimas.
"Thank you," andades han och la händerna över ögonen, försökte lugna ned sig medan han försökte hantera smärtan som fortfarande bultade i benet. Dock hjälpte det honom tillfälligt att glömma bort alla andra smärtor.
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 23:28:04 GMT
Dmitry var inte direkt någon sjuksköterska men han hade smidiga fingrar så kulan kom ändå ut relativt snabbt. Han studerade den en kort stund, vågade inte ens tänka på vad som hade hänt om den träffat Ellis högre upp. Han kramade den hårt innan han med sin fulla kraft slängde iväg den, kulan landade i ån en bit bort och lämnade efter sig en väldigt liten fontän innan det inte längre fanns några spår kvar av den.
Han såg ner mot Ellis igen och skakade vara på huvudet när han blev tackad. Han rotade fram salvan han fått från tysken ur sin väska och skruvade tyst av korken.
"This will make it a little less painful" lovade han och strök med mjuka fingrar över såret som nu var och även lite runt det. Det tog såklart ett tag innan det skulle börja verka, men det var definitivt bättre när salvan väl började göra sitt jobb. Han plockade även upp ett bandage ur sin väska och började ganska hårt vira det omkring Ellis ben, för att stoppa så mycket blod som möjligt från att försvinna ut där men också för att inget skulle lyckas ta sig in och göra det infekterat.
"Are you alright?" undrade han när han var klar, ville gärna ta in honom i sina armar igen men han hade blod på händerna och de hade ju precis lyckats tvätta av honom. Plus att det antagligen inte skulle göra det lättare för Ellis att andas.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 16, 2016 23:41:25 GMT
Ellis grimaserade lite men den svala salvan gjorde det genast bättre. Han var också medveten om att den skulle bli mer effektiv senare, då han själv hade kunskap inom sjukvård. Egentligen hade han kunnat få ut kulan på egen hand, problemet var väl bara att han förmodligen svimmat. Han log lite av synen när Dmitry la bandage om hans ben, det var lite sött hur den andre tog hand om honom, tyckte han.
"Have I ever told you how cute you are?" Han log lite retsamt mot den andre, även om det var lite för att retas var det samtidigt genuint. Dmitry må vara en stor och stark man men i Ellis ögon var han det mest underbara en kunde få, någon man ville ta hand om och skydda. Han satte sig upp igen och nickade sammanbitet, utmattad efter all ansträngning och smärta han blivit utsatt för så tidigt på morgonen.
"Never felt better." Han log snett och hoppade lite närmre den andre, lutade sin axel mot hans. "Thank you, Dmitry. For everything, I wouldn't have been able to do this by myself."
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 16, 2016 23:53:05 GMT
Dmitry la tillslut sin arm omkring honom ändå, höll honom emot sig och log brett. Han hade väl aldrig direkt blivit kallad söt innan, inte av någon annan än sin mamma iallafall, men det värmde på insidan att få en komplimang. Han gav Ellis en snabb puss på kinden och skrattade lågt, egentligen var ju han den söta av dem men det sa han inget om.
"Well... I'm just trying to make it up to you for not being there to save you from the start" svarade han och höll om honom lite mer innan han sneglade bort mot Terrence och Benjamin.
"You should get dressed again, even if I kind of like you better this way" retades han, försökte få dem båda att sluta tänka på hur skadad Ellis kropp var just nu. Det skulle knappast göra något bättre att fokusera på det negativa, plus att Dmitry fortfarande tyckte om Ellis kropp. Det han inte tyckte om var ju vad den utsatts för, men det hade Ellis aldrig haft någon kontroll över.
"You need to get something too eat, get some energi back." Han nickade bort mot Terrence där han satt och trixande med haren han dödat. Dmitry kunde helt klart erkänna att Terrence var en riktig tuffing, att han inte verkade ha några rädslor och att han klarade ta ner ett helt gäng tyska soldater själv, men det betydde inte att han tyckte om mannen mer.
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 17, 2016 0:09:03 GMT
Pussen på kinden fick honom att skratta till lite överraskat men också av nöje. Även om han för några år sedan inte kunnat föreställa sig i en relation, så tyckte han om det. Att vara förälskad i någon, att ha någon som tyckte om en tillbaka. Det gjorde honom alldeles varm på insidan och hans liv kändes plötsligt inte lika värdelöst som förut. Det enda som hade spelat roll förut var trots allt bara för att kunna försörja familjen hemma och inget annat. Innan hade han inte ens brytt sig om att skaffa vänner, förrän nyligen. Och det var helt fantastiskt hur mycket han utvecklats som person, sedan dess. Från en tråkig, grå individ till någon som faktiskt kunde skämta och ha kul ibland.
"Hey, you don't owe me anything, Dmitry," sa han till slut och tittade lite mer allvarligt på honom men ändå vänligt, varmt. Han ville inte att den andre skulle präglas av ånger och skuldkänslor längre, vilket han verkat göra under en lång tid. "You're alive and well, that's all I care about. Do you understand?" Han gav honom en puss på kinden och höll läpparna där en stund innan han blåste ut luft så det lät som ett pruttljud, som hämnd för Dmitry's retliga kommentar.
"Pervert," skrattade han och skakade på huvudet, drog en lock ur ansiktet. Hans hår hade blivit aningen längre, vilket givit honom lite av en lugg han inte lika lätt kunde föra åt sidan. Dock gjorde han som han blev tillsagd och hoppade i sina kläder igen, kände sig mer fräsch än förut åtminstone.
"Just five more minutes?" Ellis log försiktigt mot Dmitry och lade huvudet lite bedjande på sned. "Please?" Han ville egentligen inte gå någonstans. Med fågelkvitter i bakgrunden och mannen han älskade bredvid sig, kunde det nästan inte bli mycket bättre.
|
|
|
|
Post by pr1nc3ss on Aug 17, 2016 0:21:36 GMT
Dmitry ryckte till när Ellis ännu en gång höll på med sina barnsligheter, men han fann det sött och skakade bara på huvudet åt honom. Hade han inte varit så skakad hade Dmitry antagligen flugit på honom och kittlat honom vid det här laget, men det fick helt enkelt vänta.
"When you're gay you can't have a child, they say... But I have you so what's the difference?" fnös han och låtsades vara vuxen och förståndig, tycka att det Ellis höll på med var naivt. När han bad om fem minuter till så brast han ut i skratt igen, han var verkligen som en söt liten unge som behövde be om lov. Men som sagt så tyckte ju Dmitry om det så han ryckte bara lite på axlarna och svepte in honom i sin famn igen.
"You can have as many minutes as you like" svarade han och föll bakåt igen så att Ellis hamnade ovanpå honom, precis som innan när han fungerat som en mänsklig säng. Han själv hade ju ännu inte fått någon sömn så han började bli väldigt trött i tankarna och det var skönt att ligga ner.
De låg för tillfället med fötterna åt det andra parets håll så det syntes inte direkt vad de gjorde mer än att Ellis låg staplad på Dmitry.
"Won't you kiss me?"
|
|
|
|
Post by hannahpanna on Aug 17, 2016 0:35:06 GMT
"The difference is that I am twe- whatever," fnös Ellis och log svagt, lade märke till att han verkligen förändrats. Förut hade han nästan aldrig lett, än mindre skrattat eller varit barnslig. Han skyllde på Dmitry för det, även om det inte alls varit hans fel. När han blev indragen i en kram rynkade han pannan lite, inte helt glad med att den andre skrattade åt honom och verkade behandla som ett barn.
"Quit your mockery, Dmitry. You're going to make me really angry," skämtade han och gav ifrån sig ett överraskat läte när han plötsligt föll ned över den andre, något han inte varit beredd på. Han grymtade till lite och vände sig om så de låg mage mot mage, så han kunde titta den andre i ansiktet. Beundrande strök han fingrarna lite över ryssens käkben innan ett brett, aningen generat, leende spred sig över hans läppar.
"What a silly question," mumlade han och placerade sedan en kyss på Dmitry's läppar. För en försiktig men sedan en mer djupare och långsammare.
|
|
